Sju personer som har inspirerat mig

Och så fick jag lite tid över när jag väntade på posten. Då tittade jag på bilderna och texterna på mina väggar och funderade över det som rubriken antyder: personer som har inspirerat mig. Här kommer sju av dem.

Vladimir Majakovskij

”Om ni vill –
blir jag bara en kropp som kreverar
– i en annan tonart än himmelens lyror
om ni vill –
kan jag uppträda ömt och belevat
– inte en karl men ett moln i byxor!”

Och där kom viljan att bli något. Jag bytte hood-tröja mot kavaj, handkontroll mot reservoarpenna, IT mot IB. Passivitetens Pontus blev Passionernas Pontus. Hade det hänt annars? I efterhand känns det oundvikligt, men kanske hade det inte hänt då, när jag var 17 år.

Oscar Wilde

”Most people are other people. Their thoughts are someone else’s opinions, their lives a mimicry, their passions a quotation.”

Och så föll även jag för citatens och estetikens mästare. Jag utforskade the importance of being earnest och fascinerades över Wildes fyndiga normkritik som kunde ha passat lika bra i dagens samhälle som i det viktorianska. Jag ville vara en dandy som Wilde. Jag ville skapa mig själv.

Jónsi

Ibland behövs inte ord för att kommunicera. Jónsi hänförde mig och spelade på själens outforskade strängar, för att vara lite överdrivet poetisk. Men kändes gjorde det i alla fall. Nästan obehagligt mycket för att vara musik. För att analysera, vilket jag alltid gör, kan effekten av Jónsis inträde ha varit att skapa en kontrast mot det stolta, stiliga, skapade – det naturliga och det ödmjuka.

Den döende dandyn

Och tillbaka till det dandyistiska med Nils Dardels målning, som jag först såg i en veckotidning och sedan stötte på i verkligheten när jag besökte Moderna museet. Jag såg skönheten, men också mysteriet och djupet. Vem är han? Vad hände? Jag betraktade och vände mig inåt. Jag började uppskatta djupet i dandyismen – att skapa sig själv inifrån och ut, att allt ska överensstämma. Så fåfänga kan vara innerligt.

Jane Eyre

Och så ägnade jag mig åt romanläsning och följde Jane genom livets prövningar. Jag fascinerades över hennes självständighet och hur hon står upp för sig själv, även om samhället är emot henne. Hon gör det i ett samhälle där detta är mycket svårt, i synnerhet för en kvinna.

Patrick Wolf

“A boy like me is told he is both nine and ninety and
A boy like me should shut those books join the army”

Han är snygg och gör som han vill, inte som man borde göra. Jag fascineras av hans mångsidighet och variation och vill vara a boy like him, framförallt stilmässigt. Han fick mig att börja handla på ”fel” avdelning och våga vara mer kreativ till det yttre.

Rudolf Nureyev

Och så började jag dansa balett och slöt fred med mina muskler. När jag tittade på videos av honom insåg jag att fysisk styrka inte nödvändigtvis måste vara dåligt (ja, jag är nog ganska ensam om att ha tyckt det). Här blir styrka någonting graciöst och vackert istället för någonting brutalt och grovt.

ADvent – om julen, kommersialismen och miljön. Och mig.

Läste upp Werner Aspenströms dikt Snöbrev inför hela skolan idag. Det är ungefär 1200 personer! Detta ägde rum på skolans adventssamling i Domkyrkan och jag tror att det gick bra.
Advent betyder att julen nalkas och jag vet inte om jag tycker att det är positivt eller negativt. Jag tror faktiskt att det negativa överväger det positiva. Dels den ökande kommersialismen kring det hela och dels för att jag inte är religiös. Visst, många säger att det är en “fin tradition”, men det är i grund och botten en religiös högtid. Som den tänkande och analyserande människa jag är anser jag att man bör vara principfast, det vill säga att om man inte är kristen eller på något annat sätt religiös bör man inte heller “utnyttja” religiösa högtider. I Sverige gäller det främst kristna traditioner. Vi har många kristna högtider och lovdagar på ett år och jag stör mig ganska mycket på hur folk resonerar kring detta. “Åh, vad skönt med Kristi himmelsfärds dag  så att man får vara ledig från jobbet”. Helt enkelt: att göra det bekvämt för sig.  Jag tycker att om man utger sig för att vara icke-religiös så ska man leva efter det också och inte bara “plocka på sig” av olika religioner och kulturers bekvämligheter. Visst, om man testar hur det är att vara till exempel Buddist ett tag och sedan bestämmer sig för att det var eller inte var bra, men att folk “samlar på sig” diverse bekvämligheter gör mig bara irriterad.
En annan negativ effekt av överkonsumtionen kring julen är att miljön tar skada. Därför har jag bestämt mig för att endast köpa second-hand-julklappar i år och att jag själv inte tänker önska mig någonting. Det känns bra att göra någonting för miljön och det gynnar även min privatekonomi som för tillfället är hårt belastad.
Till skillnad från min belastade ekonomi är jag lättad. Jag fick reda på hur min Interactive Oral gick idag. Jag fick 30 av 30, så det känns ju bra. Jag var faktiskt nöjd och jag är glad för att jag valde det ämne jag gjorde. Det medförde ju sina utmaningar, men jag tycker att jag gjorde det på ett bra och naturligt sätt.

Combined Honours in Arts: Jag och estetiken

Idag var jag också på biblioteket. Det var bra idag med. Det blev svenska: Individual Oral och Extended.
Mitt i tog jag en liten paus för att gå på vernissage en stund. Det var också trevligt. Jag är mån om att tillfredställa mina kulturella behov och variation är ju alltid trevligt.
Sedan tittade jag lite på universitetsutbildningar och hittade ett mycket bra alternativ till Oxford, för jag kan ju faktiskt inte räkna med att komma in. Knappt hoppas. Det jag hittade var Combined Honours in Arts på Durham University. Det är precis vad det låter som: man får kombinera olika humanistiska ämnen. Första året läser man två till fyra ämnen och specialiserar sig sedan i två eller tre fortsättningsämnen. Man väljer  ganska fritt från olika kurser varje år. Jag skulle välja filosofi, engelska och konsthistoria och behålla alla tre fram till examen. På Oxford vill jag ju läsa grekiska, men det kanske blir på sidan av i det här fallet. Det lät som en utbildning som passade mig: bred, men med möjlighet att fördjupa sig i saker jag har speciellt intresse i. Vad ska det bli av mig då då? Den gamla vanliga frågan… Fortfarande ingenting “nödvändigt” med bra yrkesmöjligheter. Trots mitt jag-vill-ha-allt-tänkande märker jag att det tycks bli en speciell profil på det och på mig trots att jag rör mig inom flera ämnesområden. Tre av de kurser jag i så fall hade tänkt ta är: Theory and Practice of Literary Criticism (engelska), Beauty and the Beast: Key Themes in the Artistic Culture of Europe (konsthistoria), och Aesthetics (filosofi). Alltså tycks jag bli någon slags konst- och litteraturvetare med filosofisk inriktning, och med konstinriktning även på filosofin. Det finns ett sammanhang där och jag kan säkert göra någonting av det.
På tal om estetik har inte min mineralfoundation kommit än. Resultatet är att jag känner mig ful och ofräsch och vill helst inte visa mig bland folk. Det gör jag såklart ändå, men jag kan inte njuta av det lika mycket. Jag hoppas att den kommer mycket snart, helst imorgon, och det borde den faktiskt göra.

Dr. Pontus and Mr. Darcy

Jag nämnde ju det här med code switching tidigare idag. Code switching innebär att man använder sitt språk på olika sätt i olika situationer. T.ex. talar man oftast inte likadant med sina mor- eller farföräldrar som man gör med sina kompisar. Code switching kan också vara när man byter mellan två (eller flera) språk.

Som sagt funderade jag igår på min röst och min identitet. Jag kom då fram till att min röst inte överensstämmer med min identitet. Min svenska röst (den jag använder när jag talar svenska) är ganska mörk, vibrerande och hård vilket inte alls överensstämmer med den bild jag har av mig själv. Det är inte så att jag inte kan låta på något annat sätt eftersom när jag använder min engelska röst låter jag mycket mer mjuk och mild. Det jag kom fram till igår var att anledningen till att min svenska röst är så hård och mörk är att jag har blivit uppfostrad till att tala så och det är det som förväntas av mig som man – att ha en kraftig, mörk och kall röst. När det gäller engelskan däremot har jag format den själv efter mitt eget tycke vilket har resulterat i att den överensstämmer med min identitet. Jag är ingen “manlig” man och vill därför inte ofrivilligt framstå som en. Jag kan dock låta mjuk och mild även på svenska, men då oftast efter några glas vin eller liknande och det talar ju för sig självt, men fortfarande så visar det att det endast är psykologiskt – det finns hopp!

Min svenska röst har dock utvecklats mycket det senaste året. Den är på väg i rätt riktning, men kan fortfarande inte mäta sig med min engelska röst i att spegla min identitet.

Anledningen till att jag började fundera på allt detta är att jag ska läsa upp en dikt inför hela skolan (över 1000 personer!) på måndag och det är på svenska och just när man läser upp den här dikten är det viktigt att låta mild, mjuk och tröstande.

Hemma nu!

Nu har jag varit på biblioteket sedan det öppnade och ska vara här tills det stänger. Den här helgen ska inte bli som förra helgen, har jag bestämt. Nu kan jag plugga. Det går helt enkelt inte lika bra hemma. Det ligger någon slags aura över hela huset som försöker döda allt intellektuellt. Jag vill inte vara bedövad. Dessutom finns det lite bättre resurser här.

Planen: Fransk grammatik och sedan Extended Essay. Jag har hittat den perfekta boken, tror jag. Måste bara läsa den först. Det känns lovande eftersom det är ett ämne jag känner för.

Igår var det mycket trevligt. Jag har hittat rätt. Det finns få saker som är mer stimulerande än att diskutera viktiga ämnen med människor som faktiskt bryr sig och kan tänka kritiskt.

När jag förberedde mig lite för en diktuppläsning igår började jag fundera mycket på min röst. De funderingarna ledde till större funderingar om min identitet och code switching som det heter inom lingvistiken. Mer om det någon annan gång.

Retour du Pontus

Nu är jag tillbaka efter en trevlig vecka i Frankrike. Det var regnigt och fuktigt och chokladigt, både positivt och negativt. Jag tror att min franska har förbättrats nu.

Jag lyckades smuggla in nio böcker – trots övervikt (väskan, inte jag)! Jag köpte sju, och fick två av min kulturella värdfamilj. Den där meningen hade uppfattats annorlunda om jag hade köpt en bok mindre…

Jag såg att mina vänner hade saknat mig väldigt mycket på facebook. Jag är väldigt omtalad där. Jag är nog inte en helt misslyckad Oscar Wilde-wannabe ändå!

Den här veckan blir välfylld av diverse skolarbeten, och så ska jag börja dansa balett också med ett av mina fans. Det blir…intressant! Men jag är ju Pontus – jag måste alltid göra vad som inte förväntas av en 18-årig svensk man. Det ska bli kul, men jag är lite orolig för vad jag kommer att tvingas ha på mig. För tight går ju inte – j’ai une baguette magique. (Perverst skämt från Frankrike, det blev några sådana i vårt resesällskap).